Idag påbörjade jag ett litet projekt.
Ja, i Photoshop såklart, vad annars?

Jag skulle alltså göra en bild slarvigt, bara för att testa om jag kan få till det bra, sedan kanke göra ett seriöst försök.
Jag började alltså med mitt halvförsök, men klockan 22.22 kände jag att det var dags att kasta in handduken.
Då hade jag bara suttit en stund, men jag är trött efter en dags jobbande. Jag hann alltså bara vara hemma ett par timmar innan jag vill sova, och nu måste jag vänta med min bild till imrogon kväll, gah!



En tjuvkik på min bild.

(Om den inte blir bra eller om jag inte orkar göra klart den lär ni aldrig få se den igen, bara så ni vet. Det är typsika Lainen-regler.)

Nu har jag ägnat den senaste 20 min till att ta reda på hur man gör ett polaroidbilds-kollage av en bild.
SÅ mycket onödigt vetande...

Jag tror jag är beroende av Photoshop som öppnar en bild i programet och jobbar bara för att jobba. Tänk om allt här i livet var så kul!




Foto: Jag

Idag har jag grejat med min bild i Photoshop, den som jag började med igår.
Den blev inte exakt som jag ville, men det var värt ett försök!
Jag känner att jag inte kommer att komma så mycket längre med den, så:





Såhär ser den ut på skärmen när jag har den i Photoshop.



Såhär ser den ut när jag öppnar den efter att ha sparat den i jpeg, i Photoshop.
Varför?
De är ju totalt olika i färg, även fast jag har tryckt på "Flattern image" innan jag sparade den.
Någon som vet hur jag ska göra för att det inte ska bli så?
Eller är det jag som är dum idag? :P

Jag försöker skapa nån scary zombie-bild eller nånting.
Jag har gjort ett öga.



Min plan är att göra hela bilden i samma stil.
Men saker som jag skriver här att jag ska göra gör jag aldrig.
Så..
Jag ska INTE gå vidare med någon form av zombieprojekt.
Just det.

Sitter och kikar lite på Photoshop Disasters såhär på kvällskvisten.
För en nörd som mig är det roligt att se andra misslyckas i Photoshop, även om många av mina försök inte alltid varit helt lyckade..

Just nu håller jag på att göra en illustration av mig själv i Photoshop.
Jag har gjort ett helt huvud.
Ibland förstår jag inte vad som driver mig till att göra sånna här evighetsgöran hela tiden.




Förresten är det inte en riktigt illustration, för jag kan absolut inte rita.
Men nånting ditåt är det.
Såhär ser den ut i färg:

Ikväll, efter jag kommit hem från jobbet, har jag mest pratat i telefon.
En sann tönt som jag är lekte jag i Photoshop under tiden.
Jag tog en bild som jag tog på mig själv igår, när jag var osminkad och trött, och pimpade mig själv lite:

Före:



Efter:
Foundation, kajal, mascara och läppglans; Photoshop did it all...



Att jag ser lite ut som en uggla på bilden är inte relevant. Jag tog en bild som var tagen ur redigeringsvänlig vinkel.

Jag har jag svårt att slita mig från bildredigeringen.
Jag hann inte med mycket av det idag då min dag innehöll följande:

-Fika med S från mitt gamla jobb
-Middag med Mitt lilla kålhuvud A
-Promenad till Östermalmstorg, diskussioner med en tönt på SL och en vinglig tvåmanscykeltur från Östermalmstorg till Söder
-Hemkomst nästan tre timmar efter avslutad middag, om SL hade lämnat klara besked på sin hemsida hade det tagit mindre än en timme
-Fruktsallad, bloggläsande och chat med varandra (sittandes i samma soffa). Asocialt för vissa, men helt okej för två datatöntar som jag och A

Anyway.
När A hade åkt hem gick jag lös på lite bilder i min dator. Jag började retuschera en bild på en kompis. Jag har planer på att fixa fler bilder också. Och ännu fler.
Jag har alltså många planer, men så här nära läggdags är det nog bäst att inte börja med för mycket. Varför ska alla idéer alltis komma just när tiden börjar rinna ut!?

Här är i alla fall en bild på Glamorous Karl, när jag just hade lärt mig hur man skulle retuschera:

Igår hade jag hela kvällen för mig själv, jag odlade planer inom mig vad jag kunde göra utav kvällens timmar, MINA timmar. Tusen saker dök upp i mitt huvud och jag ville springa runt, runt, göra så mycket som möjligt.
Snacka om att inte kunna bara sitta och ta-det-lugnt.

Plötsligt, när jag gled runt på internet lite, snubblade jag över en guide där man beskrev hur man skulle fixa till gamla foton. Det var väldigt passande, för det var just vad jag hade sökt efter på internet men inte hittat på typ hur länge som helst.

Jag hade nämligen lovat att redigera några gamla bilder åt Mammi.
Särskilt en av bilderna var ett pain-in-the-ass för att den vägrade bli som jag ville!
Nu hade jag alltså en guide framför mig på min precious dataskärm, en precious guide på min precious skärm.

Jag började arbeta. Och arbeta. Och tog det steget längre. Varför inte handkolorera min bild?
Ett par timmar senare var jag äntligen klar med en utav bilderna.

Vissa av detaljerna i bilden är inte riktigt okej än och jag behöver hitta mer passande färger.
Men i slutändan är jag nog ändå rätt nöjd: