(om det nu är nån som saknar att jag gör det)
..men jag har faktiskt inte tid! Jag håller på att packa för fullt och lägenheten är ett enda stort kaos.

Imorgon är det sista dagen på jobbet och på lördag åker jag!

3 dagar utan socker nu.
Eller ja, jag har ätit några mariekex, men annars bara mat.
Känner mig ganska duktig.

Såhär ser min nya matdagbok ut. Den är inte så fin, fast ändå är den det.
Grejen var att jag hade varit på stan i flera timmar. I högklackat. Jag var döende i fot- och bensmärta-döden och kom på just när jag skulle hem att jag behövde ett litet block, så jag tog första bästa.

Hur som helst har jag beslutat mig för att följa en ny diet.
Den är likadan som den förra, minus socker, godis, och kakor.
Ganska stor skillnad alltså.
Och det ska jag föra matdagbok på.

Än så länge går det ganska bra, två dagar utan socker!
Jag har förstås varit sugen på socker, men allt jag äter ska skrivas i boken.
Min stolthet låter mig inte skriva ned några snedsteg, och alltså inte göra dem heller.

Håll tummarna för att det fortsätter gå bra nu!

Nu har jag inte skrivit på ett tag, Martin har ju varit på besök, men jag tänkte uppdatera litegrann strax...

Näe, igår hann jag inte ens fundera på att öppna bilden jag började med i förrgår.
Och idag kommer Martin, vilket jag i och för sig är glad för, men ingen bildbehandling på ett tag nu!



En ros jag fick av Martin en gång.
Tagen med min värdelösa kamera som borde få sig en rejäl uppläxning.

Och nu fick jag en annan idé om vad jag vill göra för photoshop-bild.
Att jag aldrig kan lämna mig själv ifred!

Jag har ju flera andra idéer, när har jag tänkt att jag ska hinna allt??

Idag påbörjade jag ett litet projekt.
Ja, i Photoshop såklart, vad annars?

Jag skulle alltså göra en bild slarvigt, bara för att testa om jag kan få till det bra, sedan kanke göra ett seriöst försök.
Jag började alltså med mitt halvförsök, men klockan 22.22 kände jag att det var dags att kasta in handduken.
Då hade jag bara suttit en stund, men jag är trött efter en dags jobbande. Jag hann alltså bara vara hemma ett par timmar innan jag vill sova, och nu måste jag vänta med min bild till imrogon kväll, gah!



En tjuvkik på min bild.

(Om den inte blir bra eller om jag inte orkar göra klart den lär ni aldrig få se den igen, bara så ni vet. Det är typsika Lainen-regler.)

Det var värst vad folk blev nyfikna över vad som händer den 30 augusti.

Om jag har varit oklar är det så att det är dagen då jag lämnar Stockholm för att (i alla fall tillfälligt) bosätta mig i Umeå igen. Den 30 augusti är också dagen då jag och Martin åker bil i sjuttio mil och besöker Ikea i Sundsvall.
Yey!

..så vill jag lägga upp bilden från det förra inlägget i sin helhet, den är finare så:


Foto: Jag

Nu har jag ägnat den senaste 20 min till att ta reda på hur man gör ett polaroidbilds-kollage av en bild.
SÅ mycket onödigt vetande...

Jag tror jag är beroende av Photoshop som öppnar en bild i programet och jobbar bara för att jobba. Tänk om allt här i livet var så kul!




Foto: Jag

Imorgon kommer en ny arbetsvecka och jag är peppad till noll procent.
Känns som om det kommer att ta en evighet att ta sig igenom veckan, vill bara att det ska var 30 augusti nu!

SUSHI

Jag fick hem mer laxrullar igår än vad jag trodde att jag tackade ja till.
Jag fick alltså två stora korvar med laxrullar, som jag skurit upp och kalasat på.
Nu känner jag mig som en enda stor sushiboll.
Men gött var det!



Foto: Min dåliga kamera får ta åt sig "äran"

Jag var astrött, sen råkade jag googla på "Photoshop tutorials" och tröttheten försvann.
Jag hittade några intressanta som jag är sugen på att prova.
Men inte nu.
Nu ska jag tvångs-stänga-av datorn och sova!

Är det okej att inte orka gå på fest och istället somna framför "Barnen på luna" en lördagkväll?
Jag tänkte väl att det inte var det.
Därför har jag tvingat mina ögon att öppna sig, se på "Sommarkrysset" en stund och sedan få somna igen på en mer okej tid.

Eftersom att jag kommer ifrån självaste Norrland har jag självklart en karl som kör lastbil. För det måste man ju ha när man kommer härifrån, eller hur?
Okej, kanske inte, men hur som helst så kör Martin lastbil nu under sommaren. Igår var det en stor dag, för då fick jag för första gången åka med en sväng i hans lastbil.

Det var så att vi skulle åka och hämta en säng. Vi orkade inte åka och låna ett släp, så Martin lånade hem lasbilen.
Jag ansåg att det var lite overkill att hämta en säng med en jättestor lastbil, ungefär som att hyra ett släp för att åka och hämta en pinnstol. Men, vad skulle vi göra? Lastbilen kunde inte vara mindre än den var.

Alltså satt jag där i passagerarsätet och var rädd. Det gick ju inte att gå in i lastbilen som i en vanlig bil, nej, man var ju tvungen att bestiga den för att ta sig in. Sedan satt man som en gud långt ovanför vägen och tittade ner på de andra små bilarna. Jag var fortfarande rädd, men det kändes tryggare att veta att vi knappast skulle bli mosade vad vi än kunde tänkas köra in i. Om det inte var så att globen kom rullande, vill säga.

Sängen fick definitivt plats inne i släpet. Jag tror förresten att hela Lainenheten skulle gå att få in där, med tillhörande hyreshus. Jag var nästan orolig att sängen skulle åka runt och bli brasved där inne, väldigt dyr sådan i så fall.

Anyway, sängen tog sig oskadd till lägenheten, och ikväll ska den installeras.
Om jag hade en kamera skulle jag ta en bild på kaoset som råder i lägenheten just nu, men min kamera ligger död hemma i Lainenheten...




Bild från Ikea.se

Är detta ett skänt från ovan?



Funkar det verkligen?
Om det gör det kan mitt liv vara räddat, för bara 200 kronor!
Kan det vara sant? Och i så fall; är det någon man kan operera in i sig själv så att ingen spindel någonsin vill komma i närheten av mig mer? Kan jag lära mig att göra detta ultrafrekventa ljud så att jag kan skrämma iväg alla spindlar som planerar att försöka döda mig? Kanske kan jag operera stämbanden så att jag alltid gör detta ultrafrekventa ljud?
Ingen kommer någonsin att fatta var jag säger, men hey, spindlar NO MORE!

Om det är någon som inte fattar vad jag dillar om och varför jag känner att jag kan vara i behov av en sån här apparat, kolla in följande inlägg:

IMSE VIMSE ÄCKELSPINDEL

Jag tog semester i augusti.
För då är det ju sommar, tänkte jag.
För det är det ju.

Men.

När vissa gula löv har börjat falla, när regnet öser ned och det är bitande kallt, då är det höst, eller hur? Ja, för det var precis vad som hände redan i början av augusti.
Jag vill bara dricka te och kura under ett duntäcke och köpa stövlar, paraplyn och varma höstjackor. Inte för att jag ens använder stövlar, men ändå.
Höst är vad det är och jag längtar tillbaka till sommaren, jag hann ju knappt uppleva den.


Nationaldagen, jag och Martin äter glass och tittar på gigantiskt, miljövänligt, ballongutsläpp. (Som om nånting som innehåller ordet utsläpp kan vara miljövänligt.)

Idag adressändrade jag förresten.
Igen.
Min senaste adressändring gjorde jag för drygt ett halår sedan, den har inte ens registrerats på hitta.se.

Jag minns knappt hur många gånger jag har adressändrat, men efter att ha tänkt efter en stund och tittat på hitta.se har jag kommit fram till att jag har haft åtta olika postnummer:



Bilden ser ut som ett kaos och det beskriver ganska bra hur postnumren har sorterat sig i mitt huvud.

Men det beskriver ännu bättre hur posten verkar ha det. Om något skickas till det ena posnumret kan det behöva gå några steg i kedjan, verkar det som.
Hux flux dyker det upp ett brev i obbola, där jag bodde för två och ett halvt år sedan.
Eller så blir det så som det blev när banken skulle skicka en bankdosa till mig:
Den dök inte upp alls.
Inte helt okej.

Nåja, jag får hoppas på att jag inte behöver flytta många fler gånger innan jag får ett permanent boende.
Eller kommer jag alltid att vara på vift?

Jag har tänkt läsa Matte C på universitetet, men just i den stunden som jag skulle göra en sen anmälan tänkte jag:
Varför inte Engelska A?

Nu står jag mitt emellan dessa två kurser och funderar, funderar, funderar.
Men jag kan inte bestämma mig?
Vilka ska jag ta!?

Jag och Martin såg Blades of Glory ikväll.
Jag har sett den filmen många gånger och kommer nog aldrig att sluta tjata om den då och då.
För den är bäst.
Det är scener som denna som gör filmen:
(speciellt det med "the night is a very dark time for me"-snacket)

Nu är jag i Umeå.
Jag ska ha semester i en vecka.
Sedan ska jag jobba i två veckor.

Sedan, mina vänner, ska jag flytta upp till Umeå!
Yeye

Klockan är sent och jag ska upp klockan fyra imorgon.
Men jag kan inte sova!
Varför?

Jag somnade nio och sov i tjugo minuter, sedan pigg!
Varför?
I söndags natt sov jag nio till tolv, sedan vaknade jag minst tio gånger innan det var dags att stiga upp. Kändes inte okej att vakna med en kvarts mellanrum.
I måndags natt tog det tre timmar att somna, även fast jag var trött.
V-a-r-f-ö-r-!-?

Allt jag behöver är en god natts sömn nu och allt jag får är sömnlösa småtimmar...
(Inte för att 23-tiden brukar kallas småtimmar, men ska man upp fyra så är de det.)

Jag kom på att jag vill göra en till zombiebild, nu när jag gjort ett test vill jag göra den bättre!
Men eftersom vissa (Martin) inte gillar mig som zombie tänkte jag att det kanske skulle vara kul att göra en liknande bild på någon annan. Mitt ansikte är faktiskt inte alltid det ultimata redigeringsobjektet!
Eller okej, min kamera har slut på batteri och jag ville ta en bild med "rätt" zombiepose så det blir extra scary.

Känner du för att bli en zombie?
-Ta i så fall en bild på dig där du har en pose som kommer att se skrämmande ut så fort du fått de rätta zombiedragen.
-Skynda dig att skicka den till mig innan nån annan hinner före och vänta på resultat.
OBS! Bilden ska vara av hyfsad storlek och kvalitet så att jag lätt kan redigera den.
(Orkar inte fixa med en jätteliten bild som är brusig eller suddig.)

Nån som är på?

Idag har jag grejat med min bild i Photoshop, den som jag började med igår.
Den blev inte exakt som jag ville, men det var värt ett försök!
Jag känner att jag inte kommer att komma så mycket längre med den, så:





Såhär ser den ut på skärmen när jag har den i Photoshop.



Såhär ser den ut när jag öppnar den efter att ha sparat den i jpeg, i Photoshop.
Varför?
De är ju totalt olika i färg, även fast jag har tryckt på "Flattern image" innan jag sparade den.
Någon som vet hur jag ska göra för att det inte ska bli så?
Eller är det jag som är dum idag? :P

Jag försöker skapa nån scary zombie-bild eller nånting.
Jag har gjort ett öga.



Min plan är att göra hela bilden i samma stil.
Men saker som jag skriver här att jag ska göra gör jag aldrig.
Så..
Jag ska INTE gå vidare med någon form av zombieprojekt.
Just det.

Jag ska fixa min blogg så att den inte ser ut som en halv katastrof i Firefox och en total skandal i Explorer.
När jag orkar.

.

Explorer, Annan version av Explorer, Firefox.
Lägg märke till menyn

Sitter och kikar lite på Photoshop Disasters såhär på kvällskvisten.
För en nörd som mig är det roligt att se andra misslyckas i Photoshop, även om många av mina försök inte alltid varit helt lyckade..

Idag kom jag att tänka på när jag och Åsa seglade med Biscaya.
Det är ganska precis på dagen fyra år sedan vi mönstrade av i Wasahamnen.
I elva dagar hade vi varit på sjön och seglat i oväder, kräkts över relingen, solat, badat och seglat utan att se annat än himmel som mötte hav, två dygn i sträck.
Det var livet.

Inte så konstigt att det kändes som att marken gungade när vi steg iland i ett soligt Stockholm.
Pridefestivalen var i full gång då vi anlände.

Detta får mig att längta tillbaka, längta till något roligt.
Jag vill åka ut på äventyr!


Biscaya
(Foto: Jag)



Konsten att kunna slappna av medan båten lutar så att vatten täcker halva däcket. Och medan andra jobbar hårt för att föra båten framåt i stormen. Men vaddå? Det är bara att lägga sig på andra sidan!
(Foto: Jag)



Och sist; självaste jag och Åsa, UNGA!
(Foto: Okänd, men med min analoga kompaktkamera som var min trogne anhängare på den tiden.)

Jag är tjejen som tror att jag alltid är ofelbar när det gäller stavning.
Jag kan stava till nästan alla ord!
Eller?